Efter en natt i skogen, där Singwin bytte attunering och Gavin löste ett problem med en uggbjörn, försökte gruppen kontakta Gideon via Sending. Han svarade att han inte kunde komma men skulle skicka ett sändebud. Gruppen diskuterade sina nästa steg, enades om att hjälpa Gavin med ett spionuppdrag på Chainlinks (trots att Singwin officiellt inte fick delta) och begav sig sedan genom en portal mot träsket, undvikande byn.

Under färden genom träsket stötte de på en talande Ogre som de lyckades smyga förbi tack vare Corys distraktion. De fortsatte djupare in, förbi kusliga gårdar med odöda siluetter, tills de nådde en stor byggnad. Där tvingades de strida mot Ghouls och en odöd Ogre innan de kunde ta sig in.

Inne i byggnaden möttes de av en råttliknande figur, Broder Vilnius från Den Svarta Rosen, som välkomnade dem med ett mystiskt skratt. Jimanuel konfronterade honom när han började läsa ur en bok med symboler för kaosguden Mask. Vilnius förklarade att de studerade kunskap och att den stora mängden odöda delvis berodde på en före detta broder, Rektolus, som blivit en Allipp – en ond ande som livnär sig på kunskap och lidande, och som nu fanns i katakomberna.

Singwin visade Vilnius en trollformelsbok och fick i utbyte magiska komponenter. Jimanuel skickade en Sending till Darri för att få råd om hur man besegrar en Allipp, och fick svaret att de omedelbart skulle bege sig till Silverkeep. På grund av religiösa skillnader vägrade Jimanuel att samarbeta med Broder Vilnius för att lösa Allipp-problemet.

Gruppen lämnade byggnaden och träsket, kände sig övervakade, och bestämde sig för att söka hjälp i byn för att hantera den mäktiga Allippen.

Innan vi går o lägger oss så har vi tid o snacka o diskutera lite. Vi försöker komma på vad vi ska säga till Gideon med Sending, som begränsar oss till 25 ord.
Vi befinner oss nog i skogen precis öster om Milritch Heights.

Vi lägger oss. Efter en kort stund så kommer Gavin förbi och frågar angående Owlbearen vi nämnt lite kort. Vi berättar vart den finns och han går iväg för att "fixa" problemet. En stund senare kommer han tillbaks och ber om ursäkt, samt berättar att vi ska få lite mat imorgon bitti.

Jag attunar om ifrån min Rod of the Pact Keeper till Staff of Power.

På morgonen så äter vi mat och Jimanuel skickar Sending med följande meddelande:
Kära Gideon,
Hoppas allt är bra med dig.
Vi hade önskat din närvaro vid denna stund.
Vänligen teleportera dig till oss snarast.
Kind regards, Jimanuel

Gideon svara strax därefter med:
"Kära Jimanuel, var längesedan jag hörde ifrån dig. Tyvärr kan jag inte se er just nu, men jag skickar ett sändebud. Vänligen, Gideon"

Jimanuel berättar att Gideon inte kunde komma nu utan ska skicka ett sändebud. Vi får väl se helt enkelt vad det innebär.

Vi funderar nu mest på hur vi ska gå tillväga framåt. Vi kanske chillar med träsket en liten stund.
Jimanuel är inte helt 100 på att han vill tillbaks till byn, för han är inte så sugen på att träffa Tom. Vi överväger då att kanske bara skita i Tom Timmer. Men det är inte bestämt helt än.

Hilmia är också osäker på om hon faktiskt vill dra till träsket alls. Men tror ändå att hon vill det för att landet i sig mår dåligt.

Vi är ändå överens om att vi vill hjälpa Gavin med spionuppdraget han hade, trots att jag inte får medverka, rent officiellt i alla fall. Jag kanske hänger med ändå.

Gavin kommer ner efter en stund och säger att han skulle vilja att vi går härifrån. Jag berättar att vi är på väg men har ganska nyss kontaktat Gideon och att han ska skicka ett sändebud. Gavin uppskattar detta. Utöver det berättar jag också att de andra tre som inte är jag är intresserade av att hjälpa till med spionuppdraget på Chainlinks. Jag frågar lite om hur vi gör ifall vi vill kontakta honom.

Om vi vill ha tag i Gavin igen så kan vi bara gå hit och prata med någon av banditerna så löser det sig.

Han hjälper oss ut genom portalen han har och sen går vi. Vi bestämmer oss för att gå till träsket. Vi på vägen dit går lite igenom en ytterdel av byn men vi bestämmer oss för att inte gå in, utan istället rakt in i träsket.

I början följer vi någon form av väg in i träsket. Hilmia försöker minnas lite när hon känner träskdoften när vi kommer in. Hon minns att någon från ett klippigt område, en druid of the stars, kom till hennes cirkel och berättade och visade de första sporerna.
Cory är rätt säker på att det finns fler corpse-flowers i närheten.

Efter vi gått ett tag till så hör vi något grymtande från någon form av filur som inte är en gris, utan mer en talande creature som grymtar. Vi ser den en bit bort så vi börjar smyga härifrån.

När vi kommer lite närmare ser vi en mörkröd förväxnad på denna varelse. Vi gömmer oss i en buske. Jimanuel har svårt att sitta still och börjar prassla. Varelsen är en Ogre, som direkt vänder sig mot oss och går närmare. Den ställer sig väldigt nära och börjar tittar i busken. Cory lyckas slänga iväg en sten som får det att låta en bit bort, som Ogren direkt vänder till och går iväg. Vi börjar smyga långsamt för att ta oss förbi den, vilket vi lyckas med.

Träsket blir mycket tjockare när vi bara kommit en bit till. Hilmia börjar fundera på vad som händer här men vi fortsätter gå. Vi kommer slutligen till en väg av kullersten som vi traskar upp på. Den går åt höger och vänster, och Cory hjälper oss gå åt vad vi tror är rätt håll.

Vi går ett tag och hör sen lite nya obehagliga ljud. Låter nästan animaliskt, hispande ljud. Går förbi flera träddungar, vilka efter vi kommer till en gård. Här ser vi siluetter av bleka, kala figurer samtidigt som vi hör tunga djupa kliv av någon betydligt större varelse. Allt här luktar en svag hint av död.

Hilmia hör något som prasslar en del i träden i närheten. Vi fortsätter gå framåt och gör vårt bästa att undvika varelserna vi ser.
Vi kan inte se några gravar här alls. Men vi ser en byggnad en bit bort med stora pelare och statyer på var sida ingången.
När vi nästan är framme vid denna byggnaden ser vi en till Ogre, med ännu blekare hy. Den har ett stort svärd igenom bröstkorgen men går omkring obrytt. Dess tarmar hänger utanför kroppen. Det är garanterat någon form av odöd. Ganska nära ser vi en varelse som kommer från sidan och går lite emot oss. Ganska smal, med långa armar och väldigt långa klor.
Vi backar lite när vi upptäcker den, för att se om vi kan hålla oss undan. Den gör inget, utan patrullerar lite mest. Cory slänger en sten, som varelsen tittar på, men sen vänder sig rakt emot oss och gömmer sig sedan under muren och försvinner ur vår syn. Vi bestämmer oss för att gå närmare så Hilmia kan slänga en kompis-spell på Ogren.

När vi kommit en bit så är vi för nära och combat börjar.

Vi slåss mot flera Ghouls och en Ogre
Vi lyckas klå dem. Ghoulsen gjorde en paralyserad om man blev slagen. Ogren exploderade när han blev låg i hp.

Vi går upp mot entrén på byggnaden. Vi försöker tolka vilka statyerna föreställer men kan inte luska ut det. Finns lite text o så på sidan av entrén men är inte heller något vi kan förstå. Vi bestämmer oss för att gå in bara.
När vi gått en bit så hör vi hur dörren bakom oss stängs igen. Sen börjar vi känna en bastant doft av ammoniak och annat sunkigt. Hör även "skittering" från någonting här inne.
Efter ett tag hör vi hur en till dörr stängs bakom oss, och även fnittrande röster. "Vi har fått besöööök" hör vi en ekande röst långt in säga.

Jag frågar ut i luften; "Vem är det vi besöker???".
Svar är bara ett skrattande.

Vi kommer till en stor trädörr, som senare leder till en stor sal. Det kommer in lite ljus in i salen ifrån taket som är lite trasigt.
Längst ner nedanför trapporna ser vi en huvad tanig filur med långa naglar. En råttliknande näsa sticker ut när den roterar för att titta mot oss. "Välkomna hiiiit", säger den med en ekande mystisk röst.

"Kunde ni inte läsa skylten? Ni är hos den Svarta Rosen".

Hilmia frågar om Svarta Rosen är anledningen till alla undeads. Filuren svarar snabbt att "NEJ nej nej. Inte ALLA".

"Vi vill vara ostörda. Men nu har vi fått besök ändå, inte sant hahah?!"
"En helig man och en druid."
"Och ett mysterium på två ben."

Jimanuel frågar "varför är ni här?"

Han svarar, "VarRFör äR ni HÄr?!" medan han vickar på huvudet åt sidorna. Han går iväg och grejar med lite saker och sen tittar fram igen mot oss. Han börjar läsa någon text på ett språk vi inte förstår, inte ens Bagge förstår.
Jimanuel reagerar på detta med att tpa fram till honom och stoppar in handen i munnen på honom.

Råttan lyckas ta sig ur greppet och Jimanuel svarar att vi bara vill prata. Jimanuel ber honom också att ge boken han håller i, men det vill han inte.
"Jag försöker bara ge er ett välkomnande" säger råttan och håller fram boken lite, som att han vill visa den för oss.
Jimanuel tittar på den och känner igen lite symboler på den. Han inser att Deeguns motsats har sin symbol på denna boken. Kaosets gud, Mask, är det som "äger" denna boken.

Jimanuel tar några steg bak medan råttan tittar emot Jimanuel och ser halsbandet och staven. Han inser att de dyrkar motsatta gudar. Han håller fram handen mot Jimanuel, men Jimanuel tar inte emot den.

Råttan frågar varför vi är här. Vi berättar att Hilmia har känt att det är något fel med alla odöda och att vi är här då för att undersöka varför det är så här.

Hilmia frågar lite om Svarta Rosen. Han säger att det är en Order, typ. De pluggar kunskap. Då kanske du har koll på varför det är som det är.??
Han nickar och vi ber han förklara.
Han ber oss att gå o sätta oss en bit bort så han kan förklara.

Vi går till bordet han pekade mot och vi sätter oss.
Han kan bli väldigt snabb när han väl vill. Han ser inte alls ung ut, men i övrigt kan vi inte bestämma ålder.

När vi (inte Jimanuel) satt oss så börjar han prata. "Ni har en butterjök med er. De brukar vara sådana. hehehehheheh" säger han.

"Får det lov att vara lite, ooooost?" säger han medan han häller ur en påse han har. De ser inte så fräscha ut men är inte mögliga så sätt.
Hilmia provar den, och den är riktigt unken men inte giftig.

"Ni kan kalla mig för Broder Vilnius".
Vi introducerar oss också. Han kollar länge på Jimanuel efter han introducerat sig.

De studerar gamla lärdomar här, finns ett stort bibliotek. De lever för sig själva, utanför kulten som de descendade ifrån. De stör ingen.
Men det odöda dilemmat är inte de som skapat. Bara lite dem.
Det kommer ifrån en som inte är med dem längre, en broder ifrån högre rang. Hans törst efter kunskap slukade honom helt. Han fick tag i en ond ande som ger mycket kunskap men också har ihjäl dem.
En mörk skepnad som lever på misär och lidande, gör allt för att släcka sin oändliga törst på kunskap. En odöd ande som är fast i detta livet för det finns inget efterliv för den. En svår ritual krävs för att dispella den. En Allipp pratar han om.

Broder Vilnius kompis blev en sån Allipp, för att han törstade så efter kunskap. Och på grund av honom kom alla undeads. Han finns tydligen här nånstans. Men i katakomberna, som finns djupare in i träsket.
Han hette Ratus första rang, Rektolus.

Jag frågar om de har några spellbooks där nere i biblioteket, men han vill inte släppa ner oss för att kolla där i deras djupaste hemligaste och han vill inte hämta åt oss utan betalning.

Jag frågar om han kan läs Abyssal eller Infernal, vilket han svarar ja på. Han tar den och läser. Den är tydligen till för att kalla på Raz'Godai.

Jimanuel skickar en Sending till Darri, en person han känt sen tidigare när han en gång för länge sen mötte en Allipp. Han får svar att Jimanuel borde besöka Silverkeep omedelbart.

Jimanuel tycker att vi ska dra dit för att få hjälp med Allippen.
Jimanuel uttrycker också att han VÄGRAR ha med Broder Vilnius om vi ska lösa Allippen, pga religiösa anledningar.

Vi har nog läst denna tidigare. nån gång, när vi var i astral plane.

Han frågar om jag inte har något mer jag inte förstår. Jag tar fram min Wizard Spellbook jag hittade. Han blir helt till sig.
"Vet du vem som är författaren av den här?"

Jag svarar nej.

Han tittar bak mot skuggorna och sen responderar han med att slänga en spell och ta fram ett granatäpple som jag får.

Jag säger att det är lite ojämt fördelat, jag får bara ett äpple och han får massa kunskap. Han kan väl typ acceptera det, så han trollar fram ett ben som han ger mig, som ska va i samma syfte som granatäpplet. Antagligen en component den med.

Sen gestikulerar han mot utgången då vi inte verkar ha mer att diskutera. Men han säger att vi garanterat kommer träffas och ses igen, hehehehehhe.

När vi kommer ut ur salen vi var i så hör vi massa mer skittranden ifrån salen. Det fanns nog massa fler råttor där.

Vi lyckas komma ut iaf och funderar sen på vart vi ska ta vägen. Vi tror nog inte vi kan lösa Allippen själva. Vi tar nog och går till byn. Vi känner att vi är ganska övervakade på väg ut ur träsket.

Vi kommer fram till byn och avslutar där.